Swedish English English Benelux Benelux

Repris: Nollvision utan resultat – sluta utred och börja agera

(Ursprunligen från juni 2015, uppdaterad januari 2018)

Nytt år, samma problematik

Under de första två veckorna i år (2018) har 4 personer dött i Sverige till följd av bränder. Sverige har sedan år 2010 en Nollvision mot dödsbränder. I Nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att bränder kräver människoliv. Vad är då status efter de här 7 åren med Nollvision? Alla berörda myndigheter och kommuner vet sedan länge följande:

  • Vilka som dör i bränder

    Vilka riskgrupperna är framgår tydligt i all tillgänglig statistik. Äldre, missbrukare och socialt utsatta. Läs olycksfallsutredning från en typisk dödsbrand där en äldre man (med tydlig riskprofil) dör av rökförgiftning i en pyrande och självslocknad brand orsakad av sängrökning. En brandvarnare och dubbla uppkopplade brandlarm samt personal med släckutrustning i närheten hjälpte ej. Länk till artikel om branden i Hallandsposten. Landets hemtjänstpersonal sitter på god kunskap om vilka som lever farligast.

  • Var det brinner

    Nästan 9 av 10 dödsbränder inträffar i bostäder. I dessa hem återfinns hela 95% procent av offren i startbrandcellen. 2017 dog 113 personer i 109 bränder dvs 1,04 person per brand.

  • Vad som räddar liv

    Självslocknande cigaretter orsakar bevisligen bränder (se länken till olycksfallsutredningen ovan) och vattensprinkler startar ej vid rökutveckling så det är inget dugligt personskydd (läs exempel 1exempel 2 ). Det enda riktigt effektiva, med bevisad funktion, är aktiva släcksystem med tidig (elektronisk) detektering. Läs t ex MSBs artikel  och Brand på äldreboende slutade lyckligt.

Vad hindrar då att någonting görs för att rädda liv?

I Sverige har vi ett regelverk för Boendesprinkler som bygger på teknik för att skydda fastigheter. Det har man inte i Danmark. I Köpenhamns kommun har man tagit krafttag och bestämt sig för att få bukt med dödsbränder. De har efter en pilotstudie satsat på det som bevisligen fungerar. Mellan 2012, när mobila boendesprinklers infördes på prov,  till 2015 räddades minst 9 liv i denna kommun som denna projektrapport från Köpenhamns Räddningstjänst visar. Detta kan framstå som dyrt eftersom drygt 270 enheter har köpts in under denna pilotstudie. Men så här långt har åtskilliga miljoner sparats in på uteblivna brandskador och vårdkostnader utöver de liv som räddats. I Sverige har vi sedan 2014 en femårig satsning på 23 miljoner kronor för att bl a forska kring hur vi skall rädda liv vid bostadsbränder. För att citera Per Widlundh som i Dagens Samhälle konstaterar: ”Det förebyggande arbetet mot dödsbränder fallerar”.  Det är hög tid för MSB, Boverket, landets räddningstjänster samt kommunerna att rannsaka sig själva och visa handlingskraft.

Lagrum saknas inte

På Räddningstjänsten Karlstadsregionens sida om Individanpassat brandskydd finns intressant läsning om fyra olika lagar som kan åberopas för olika typer av insatser. Det är:

  • LSO, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
  • Socialtjänstlagen (2001:453)
  • LSS, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
  • Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Till sist

En intressant syn på räddningstjänstens samhällsuppdrag från Köpenhamn där Marcello Francati ansvarar för det förebyggande arbetet som gett mycket goda resultat i kampen mot dödsbränder.

Marcello Francati

Marcello Francati, Forebyggelseschef Hovedstadens Beredskab (Köpenhamn)