I tidningen Brandsäkert nr 3 (2018) skriver Brandskyddsföreningens generalsekreterare Anders Bergqvist om orsakerna till den mörka verklighet som döljer sig bakom statistiken för omkomna och skadade i bränder som vi årligen ser i Sverige.
Flera typer av dödsbränder är betydligt ovanligare idag än för 50 år sedan, medan andra verkar vara mer förekommande. På pluskontot sätter jag upp en utvecklad barnomsorg och förekomsten av brandvarnare. På minuskontot finns en ökad förekomst av brandfarliga möbler och att fler äldre bor ensamma i bostäder som inte är anpassade efter deras åldersrelaterade funktionsnedsättningar.
Typiskt för de som dör i bränder är att de dör i sin egen bostad, att branden är relativt begränsad och att den som omkommer har någon form av funktionsnedsättning som gör att de själva inte kan släcka eller sätta sig i säkerhet. Funktionsnedsättningen är åldersrelaterad eller kopplad till alkoholintag. Ofta är orsaken till bränderna kopplad till rökning. Jag anser att dessa personer i princip är helt oskyddade för våra typiska dödsbränder. Rent krasst så ser jag att bränder skadar och dödar utsatta människor som själva har svårt att hantera sin situation och agera for att förhindra eller i sina bostäder.
Ska vi kunna erbjuda vanliga bostäder till vårt allt mer åldrande befolkning och samtidigt leva upp till FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning har vi en stor utmaning framför oss. Bostäder som blir en viktig plats för framtidens sjukvård, om man rätt ska tolka SOU 2016:2, Effektiv vård. Brandsäkerheten i våra bostäder grundar sig på att alla som befinner sig där själva ska kunna sätta sig i säkerhet vid en brand. Men så fungerar det inte för många av vara äldre. I plan- och bygglagen finns det ett övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings förmåga och i Boverkets byggregler krävs tillgänglighet och användbarhet för människor med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Idag gäller inte detta vid brand i en bostad.
Det är dags att arbeta fram en ny skadepreventionsstrategi som kan hantera både de dödsbränder och andra typer av bränder och brandincidenter som sker i våra bostäder. En skadepreventionstrategi som grundar sig i den kunskap vi har nu, med en tydlig målbild som kan följas upp, effektutvärderas och efterhand utvecklas. Jag känner tydligt att den stora forskningssatsning om bränder i bostäder, som MSB finansierat och som Brandforsk koordinerat kommer att ge oss mycket nyttigt for denna strategiutveckling. För er som är intresserade kommer de samlade forskningsresultaten att presenteras den 17 oktober.
Vi får aldrig glömma att bränderna i Sverige orsakar otroligt mycket mer förödelse, trauma och skador som inte syns om man bara följer upp de som omkommer.
Anders Bergqvist, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen
